Kort om tungmetaller
Tungmetall är en benämning på en metall eller
legering med densitet större än 4500kg/m3. Därför
räknas majoriteten, eller över 60 av de metalliska
grundämnena hit. Det finns inget givet samband mellan
en metalls densitet och dess giftighet, också de flesta
lättmetaller är miljöfarliga. I dagligt tal
har ordet "tungmetall" dock innebörden av att
vara miljöfarlig och giftig, och omspänner främst
bly, kvicksilver, koppar, zink, krom, kadmium, cobolt och
nickel. Många tungmetaller spelar en stor roll i biologiskt
viktiga molekyler, tex enzymer och hemoglobin, och kan i mycket
små mängder vara essentiella.
Bly har idag en stor användning i tex bensin och kommer
genom avgaserna ut i naturen som blir överrumplad och
förorenad med metallen. Jag kommer här att ta upp
bl a förekomst och hälsoeffekter hos bly.
Förekomst
Blyet återfinns ofta i förening med andra ämnen
i marken. Exempel på sådana ämnen är
blysulfid (den dominerande blymalmen i marken, kallas också
blyglans, PbS) och i diverse sulfater. Mer sällan ser
man ren bly i marken.
Världens blyresurser är ungefär 300 miljoner
ton, där det mesta finns i USA, Canada och Mexico.
Idag har utsläppen av bly minskat något, främst
genom ökad användning av blyfri bensin. Ändå
är hela vår omgivning förorenad med bly.
Största delen av blyet i luften har kommit via motorbensin.
Oorganiskt bly förekommer i stora mängder i industrin
och exponeras (blottläggs) vid framställning av
metallen samt vid tex svetsning av blyförsedda föremål.
Det organiska blyet används i allmänhet som smörjmedel
i bränslemotorer i tex motordrivna fordon. I Sverige
återvinns mycket bly från insamlade, gamla bilbatterier.
Vid blyförgiftning påverkas hemoglobinsyntesen.
Detta kan sedan leda till anemi (blodbrist, hemoglobinmängden
i de rödablodkropparna nedsätts).
Hur bly påverkar oss
Människans upptag av bly kommer genom både luften
och födan. En del av det som kommer med maten har sitt
ursprung i matlagningskärl. Våra lungor tar upp
ca 50% av blypartiklarna i luften, under förutsättning
att de är fina. Partikelstorleken spelar alltså
en viktig roll. Av innehållet i maten absorberar vuxna
upp ca 15%, medan barn kan ta upp så mycket som 50%!
I skelettet stannar blyet länge. Det frigöres
mycket långsamt och finns kvar i flera år. Barn,
som ju är känsligare för mineralet, får
också i sig det med bröstmjölken. Akut blyförgiftning
kan yttra sig som huvudvärk och magsmärtor (sk
blykolik). Barn kan få beteendestörningar och
inlärningssvårigheter. De allvarligaste fallen
av s k blyencephalopati medför akut psykos, medvetslöshet
eller eventuellt epileptiska krampanfall.
Hemoglobinsyntesen och därmed blodets syretransporteringsförmåga
påverkas vid mindre allvarlig förgiftning. Om
detta sker under lång tid med en påtaglig dos
kan leda till anemi (se fig. t.v.). Andra symptom kan också
uppkomma; tex försämrad minnesfunktion och förlängd
reaktionstid.
Hur växter och djur påverkas
I växter och djur binds blyjoner (jon=laddad atom)
till bl a enzymernas fosfat - och sulfhydrylgrupper (föreningar
med fosfor resp. svavel). Detta leder till att enzymerna
inaktiveras.
Höga halter bly i växtceller bromsar bildningen
av bl a klorofyll, och på så sätt störs
fotosyntesen. Men det värsta är att de finaste
rötterna skadas av för höga doser av löst
bly i marken, och på så sätt kan växten
inte lika effektivt ta upp näringsämnen ur marken.
De känsligaste djurgrupperna är däggdjur
och fåglar, som absorberar mellan 10 och 50% av blyet
i födan. Precis som i människan lagras det i ben
och i mitokondrier, där det kan magasineras en lång
tid.
Källförteckning
- Bra
Böckers lexikon band 3
- Internet:
http://strix.udac.uu.se/insts/arbmilj/metaller.htm
- Nationalencyklopedin
band 3
|