Kort om tungmetaller
Tungmetall är en benämning på en metall eller legering med densitet större än 4500kg/m3. Därför räknas majoriteten, eller över 60 av de metalliska grundämnena hit. Det finns inget givet samband mellan en metalls densitet och dess giftighet, också de flesta lättmetaller är miljöfarliga. I dagligt tal har ordet "tungmetall" dock innebörden av att vara miljöfarlig och giftig, och omspänner främst bly, kvicksilver, koppar, zink, krom, kadmium, cobolt och nickel. Många tungmetaller spelar en stor roll i biologiskt viktiga molekyler, tex enzymer och hemoglobin, och kan i mycket små mängder vara essentiella.
Bly har idag en stor användning i tex bensin och kommer genom avgaserna ut i naturen som blir överrumplad och förorenad med metallen. Jag kommer här att ta upp bl a förekomst och hälsoeffekter hos bly.

Förekomst
Blyet återfinns ofta i förening med andra ämnen i marken. Exempel på sådana ämnen är blysulfid (den dominerande blymalmen i marken, kallas också blyglans, PbS) och i diverse sulfater. Mer sällan ser man ren bly i marken.
Världens blyresurser är ungefär 300 miljoner ton, där det mesta finns i USA, Canada och Mexico.
Idag har utsläppen av bly minskat något, främst genom ökad användning av blyfri bensin. Ändå är hela vår omgivning förorenad med bly. Största delen av blyet i luften har kommit via motorbensin.
Oorganiskt bly förekommer i stora mängder i industrin och exponeras (blottläggs) vid framställning av metallen samt vid tex svetsning av blyförsedda föremål. Det organiska blyet används i allmänhet som smörjmedel i bränslemotorer i tex motordrivna fordon. I Sverige återvinns mycket bly från insamlade, gamla bilbatterier.


Vid blyförgiftning påverkas hemoglobinsyntesen. Detta kan sedan leda till anemi (blodbrist, hemoglobinmängden i de rödablodkropparna nedsätts).
Hur bly påverkar oss
Människans upptag av bly kommer genom både luften och födan. En del av det som kommer med maten har sitt ursprung i matlagningskärl. Våra lungor tar upp ca 50% av blypartiklarna i luften, under förutsättning att de är fina. Partikelstorleken spelar alltså en viktig roll. Av innehållet i maten absorberar vuxna upp ca 15%, medan barn kan ta upp så mycket som 50%! I skelettet stannar blyet länge. Det frigöres mycket långsamt och finns kvar i flera år. Barn, som ju är känsligare för mineralet, får också i sig det med bröstmjölken. Akut blyförgiftning kan yttra sig som huvudvärk och magsmärtor (sk blykolik). Barn kan få beteendestörningar och inlärningssvårigheter. De allvarligaste fallen av s k blyencephalopati medför akut psykos, medvetslöshet eller eventuellt epileptiska krampanfall.
Hemoglobinsyntesen och därmed blodets syretransporteringsförmåga påverkas vid mindre allvarlig förgiftning. Om detta sker under lång tid med en påtaglig dos kan leda till anemi (se fig. t.v.). Andra symptom kan också uppkomma; tex försämrad minnesfunktion och förlängd reaktionstid.


Hur växter och djur påverkas
I växter och djur binds blyjoner (jon=laddad atom) till bl a enzymernas fosfat - och sulfhydrylgrupper (föreningar med fosfor resp. svavel). Detta leder till att enzymerna inaktiveras.
Höga halter bly i växtceller bromsar bildningen av bl a klorofyll, och på så sätt störs fotosyntesen. Men det värsta är att de finaste rötterna skadas av för höga doser av löst bly i marken, och på så sätt kan växten inte lika effektivt ta upp näringsämnen ur marken.
De känsligaste djurgrupperna är däggdjur och fåglar, som absorberar mellan 10 och 50% av blyet i födan. Precis som i människan lagras det i ben och i mitokondrier, där det kan magasineras en lång tid.

Källförteckning

  • Bra Böckers lexikon band 3
  • Internet: http://strix.udac.uu.se/insts/arbmilj/metaller.htm
  • Nationalencyklopedin band 3

 
   
Tillbaka Startsida
Samt en rullande list med kontaktinformation